Reflektioner efter Västervik

Två raka segrar och 4 – 0 i mål. Det börjar gå åt rätt håll, både spelmässigt och i tabellen. Här kommer fler reflektioner.

Först och främst, hörde ni ett svischande ljud i går kväll så kan det mycket väl ha varit Västerviksspöket som drog all världens väg. Första trepoängaren på 649 dagar smakar som franska våfflor till kaffet. Alldeles förträffligt.

Vi inleder väl med det faktum att killen som såg ut som en två i målet för bara några matcher sedan nu klivit in och hållit nollan i två raka matcher. Mycket stabila insatser av Mattias Pettersson. Något rekord är det inte ännu, men vem vet hur det går mot AIK i morgon? Länka inlägg

Matchen då? Ja, vi inledde ju också matchen riktigt bra och kunde sätta 1-0 i powerplay genom William Eriksson som verkligen visar att han ska ha en framskjuten roll i det spelmomentet. Han vågar ta initiativ, skott och ber inte om ursäkt för sin existens, vilket skulle kunna vara lätt när man varit utlånat och inte en del av laget under större delen av säsongen. Mer snack om unge Herr Eriksson nedan.

Efter den första perioden var det inget snack om vilket som var det bättre laget. Björklövenspelarna var som en tapebit man inte blir av med, får man loss den fastnar den direkt på ett nytt ställe. Väldigt aggressiva och intensiva, men sen hände något. Vi inledde den andra perioden betydligt sämre, med kunde trots det utöka ledningen genom Jacob Stenqvist. Om laget sen ändrade taktik och valde att slå vakt om ledningen eller bara tappade orken, men borta var klistret på tejpen eller man kan nästan sträcka sig till att säga att hela tejprullen försvann. Det som var så framgångsrikt dittills, att genom aggressivitet hindra Västervik att vända spelet snabbt som de är så skickliga på, lade vi på hyllan och vips fick Västerviksspelarna all tid i världen att vända spelet snabbt och komma i 190 knyck mot vårt stillastående försvar. Nu kunde vi förvisso hålla tätt matchen igenom, men det kändes som att vi släppte ett vägvinnande koncept mot ett betydligt mer riskabelt alternativ. Om det sen berodde på att man inte orkar bibehålla en sån intensitet eller om vi bytte taktik låter jag vara osagt, men lite av segern ska nog skrivas in på turkontot.

Gunnar på VK tyckte efter matchen att blir det lite småtrist ibland under matcherna men det är precis så Björklöven måste fortsätta. Jag vill inte riktigt hålla med. Ja, precis i dagsläget måste de kanske det när vi saknar ex Stål-Lyrenäs, men framöver måste man kunna kombinera ett bra ”trist” försvarsspel med mer offensiv spets.

Många tycker att både Karlskrona och Västervik varit direkt värdelösa i dessa matcher. Ja, uddlösa i alla fall, men kan det vara så att Björklövens spel gjorde dom uddlösa? Man är ju inte bättre än motståndaren tillåter. Uppoffrandet i egen zon visste väl knappt några gränser vilket bl.a. 11 blockade skott visade. Det är bra, riktigt bra och får en ju att skänka en tanke till Jonas Emmerdals ben. Torde se ut som Mors lille Olle efter blåbärsskogen. Han täckte skott och han led, men han gav aldrig upp. Utöver honom svarade alla för övrigt för en helgjuten försvarsinsats.

Hur var det då med William Eriksson? Ja, han har tagit utlåningen till Vännäs på helt rätt sätt genom att leverera och på så sätt byggt upp ett självförtroende och nu ät han fått chansen så har han tagit den. Han är inte den grövsta spelare, men han rör sig rätt, är snabb med klubban, skjuter i luriga lägen. Han visar att han är en skolad hockeyspelare helt enkelt.

Sen använder man honom också på rätt sätt. Även om du kommer från ett juniorlag eller lägre divisioner så ska du användas på exakt samma sätt som där du kom ifrån. Är du en powerplayspelare som är van att göra mål, då ska du direkt ha den rollen även i ett A-lag och inte bida din tid i fjärdelinan och liksom jobba dig upp. Sånt är enbart slöseri med tid. Värvar du in en brukare, ja då ska den brunka. Värvar du en målskytt så ska den ges möjlighet att göra mål. Mycket bra matchning av William helt enkelt.

Lite kuriosa var väl att den här killen kanske hade kvällens skönaste outfit?

Avsluta med att konstatera och samtidigt knyta an till den något bristfälliga offensiven. Vi värvade in Filip Cruseman (2 mål+4 ass) Alexander Wiklund (3+1) och Kristoffer Söder (1+2) för att leverera offensivt. De två sistnämnda spelar nu garanterat i Hockeyallsvenskan dyraste fjärdelina och så kan vi inte spendera våra pengar om vi vill nå långsiktig framgång. Skickliga brukare ska inte bära den större delen av lönebudgeten. Söder har inte heller någon större lycka i tekningarna. Av 17 tekningar vann han fem, förlorade nio och plockades bort vid tre tillfällen. Mot KHK var siffran 13 tekningar, fyra vunna, fyra förlorade och bortplockat hela fem gånger.

I morgon väntar AIK på Hovet, en annan motståndare som vi haft svårt med på bortaplan. Mer om det senare ikväll.

Era tankar efter matchen? Skriv en kommentar..

* * *

Är du på jakt efter de bästa oddsen i fotboll, hockey eller kanske helt andra sporter? Spana då in vår samarbetspartner Coolbet! Klicka på loggan nedan för ditt välkomsterbjudande och kolla då även in aktuella odds. Många är helt klart rätt spelvärda.


Spana som sagt gärna in vår samarbetspartner Coolbet!

2 thoughts on “Reflektioner efter Västervik

  • 22 november, 2018 kl. 16:30
    Permalänk

    Cruseman kanske skulle ta en sväng till Vännäs och bygga självförtroende, på samma sätt som Eriksson gjort!!?

    Svar
  • 22 november, 2018 kl. 16:41
    Permalänk

    Åter en bra match av löven.
    Fast KHK förvärven,hur fasen scoutade man dom?
    Kan ju inte varit med proffsiga ögon där..nu måste dom börja visa att dom kan bättre.

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: