Reflektioner efter Skellefteå

Match två avklarat och även om det blev en ny förlust var det ett klart steg i rätt riktning. Framförallt den första perioden tar vi med oss. Här kommer fler reflektioner.

Ja, vi rivstartade ju matchen och hade en 2-0 ledning efter 3.47 efter att Västerbotten Norra bjudit på ett självmål det kommer pratas länge om, eller vad säger ni?

Sen satte vi ett riktigt medvetet mål när Gerry Fitzgerald snyggt styrde Viljami Jussolas skott på volley upp i krysset och där och då var man lite chockat.

Inte alls orättvist och det var riktigt jämt i den första perioden. Olle Liss tacklades som vi såg honom göra i förra årets slutspel, Veeti Vainio tog en liten fight utöver att han briljerade matchen igenom.

Tyvärr kom Skellefteå in i matchen, mycket tack var att vi fortsätter att dra på oss för många utvisningar.

I den tredje perioden vid ställningen 2-2 fick vi så lägen att ta ledningen dels ett stolpskott av Olle Liss, sen ett PP där vi tyvärr istället låter Skellefteå ta ledningen. Och efter det hämtade vi oss aldrig. Oturligt kunde hemmalaget öka på till 4-2 och sen 5-2 i tom kasse, men där hittade vi en ljusglimt. Tränarna tog en timeout med nästan fyra minuter kvar av matchen! Det blev vi inte bortskämda med under förra säsongen. Det är väl uträknat att vi bara tog 11 st under grundseriens 52 matcher?

Som sagt ett steg i rätt riktning, men fortfarande många frågor om vilka roller som ska utdelas. Ska vi rulla få fyra jämna kedjor i år igen utan tydlig hierarki där inge eller alla ska ta ansvar? Nu blandas det hejvilt, framförallt i boxplay och det kan inte vara lätt för spelarna just nu att visa vad man kan. Tror alla nu spelat BP och en spelare William Eriksson måste vara mest kluven. Först prat om att han själv vill ha en mer offensiv roll, för att sättas som back i premiären, nu forward utan att glänsa, men ändå den som slängs in när vi tar ut målvakten?

Sen får vi hoppas att planen som ju måste vara att nöta defensiven iom SHL-motstånd i de fyra första matcherna, för att sen gå över till offensiven när lite sämre motstånd väntar.

Sen måste spelet i både powerplay och boxplay upp i nivå. Lätt att säga att man inte tränat på det. Det har nog varken Luleå eller gårdagens moståndare heller, men det finns alltid grundvarianter som alla kan att köra.

Om vi tar lite spelarbetyg så imponerade ju Veeti Vainio rejält. Han kommer ha kul i Hockeyallsvenskan i år. Vilken lirare, vilken fart, vilket spelsinne. Även unge Viljami Jussola imponerande på mig. Svårt att se att han nyligt fyllt 18 år.

Kedjan med Hutchings, Fitzgerald och Bengtsson visade återigen att den kommer vara ett rejält hot i årets hockeyallsvenska. Riktigt bra fart och härligt med en kedja som vill gå er rakt på mål.

Clas Endre i målet gjorde precis som mot Luleå en del riktigt svettiga rättningar, men är samtidigt en målvakt som kan ge publiken skrämselhicka. Han flyger och far mellan stolparna. Känns inte som den moderna skolade målvakten som är rätt placerad och bara motar puckar som exempelvis Joe Canatta och Johan Mattson. Endre är en reaktionsmålvakt och det får vi leva med. Bar våra backar ser till att rensa bort motståndare och ev returer så ska det vara lugnt.

I morgon väntar Timrå och då lär Joona Voutilainen få chansen i kassen.

Era reflektioner efter derbyt igår?

* * *

Är du på jakt efter de bästa oddsen i fotboll, hockey eller kanske helt andra sporter? Spana då in vår samarbetspartner Coolbet! Klicka på loggan nedan för ditt välkomsterbjudande och kolla då även in aktuella odds. Många är helt klart rätt spelvärda.

Spana som sagt gärna in vår samarbetspartner Coolbet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: