Reflektioner efter Almtuna

Ny hemmamatch och nya förhoppningar, men tyvärr samma tarvliga resultat. Åtta raka förluster! Reser sig Björklöven på nio? Här kommer fler reflektioner.

Molokna löv lämnar isen efter ytterligare ett bottennapp på hemmaplan. Foto: Lövenbloggaren

Efter samtliga fem raka bortasegrar så har man bänkat sig i T3 Center i tro och hopp om en hemmamatch i stil med Timrå i omgång 9, Oskarshamn i omgång 14,  Vita Hästen i omgång 19 eller Tingsryd i omgång 28, men icke och nu sinar liksom tillfällen att briljera på hemmaplan. Eller briljera? Det räcker med 1-0 i första bytet och sen möjlighet till sarg ut i 59 minuter och 30 sekunder. Nu ger vi oss inte den chansen då vi inleder hemmamatcherna som glada amatörer på korpnivå som inte förstår allvaret. Eller är det just det vårt lag gör och inte klarar av att hantera situationen?

Nu ska det snabbt sägas att vi verkligen inte marginalerna med oss inledningsvis med 0-1 som föregicks av en offside som linjedomaren missade och ett självmål till 0-2, men fram till den sjunde minuten låg vi under i skottstatistiken med 1-10. Det är inte acceptabelt på hemmaplan där motståndaren själv ska vara nöjd om man håller stången första tio minuterna. Nu kommer lagen in som självaste CCCP och vi ser ut som rädda lamm där pucken är en handgranat.

Att vi sen växlar upp spelar liksom ingen roll. Då hade tåget mer eller mindre redan gått. Att vi får lite övertag under andra tio av den första perioden och i den andra perioden beror ju väldigt mycket på att Almtuna inte behövde anfalla med full kraft och med den vetskap som alla lag har om Björklövens spel på hemmaplan så handlar det mycket om att ha tålamod och invänta rätt läge, för lägen kommer Björklöven att bjuda på och så blev det ju också här. 1-3 målet är ju inget som hamnar i en instruktionsvideo hur försvarsspel ska utföras. Backar som är på plats, men ändå inte. Man står framför sin markering. Hur fanken ska du kunna hålla koll på din spelare då? Där var vi på gång, men efter det målet blev pucken återigen en…just det, en handgranat!

1-4 svarade Björklövenspelaren William Quist för (kan inte se honom i en annan klubb) och respekt till Wille att inte visa någon glädje efter det målet.

1-5 är på en retur som Adam Werner säkert inte är nöjd med.

Nä, vi går från att hålla hög allsvensk klass på bortaplan till låg division 1 klass på hemmaplan. Oförklarligt.

Lite som Mikko Pukka sa till VK efter matchen. -Vi kan inte låta dom göra två mål innan vi börjar spela. Sen är han inne på det som vi alla måste inse

-Vi gör allt för att vinna matcherna..

Vi får helt enkelt inte tro att våra gröngula krigare inte går in till 100 % för att vinna matcherna och vi måste hålla en positiv ton och tanke. Med oss emot dem så lär det knappast bli bättre. Pantern nästa. VI har fem raka borta!

Vi måste tro att vi är en grym boxare som KAN resa sig på nio! Vi måste tro att vi ÄR en kackerlacka vid en atombomb!

Vita Hästen hade en och Almtuna ville inte vara sämre. En ensam supporter på bortastå, men han hade till skillnad mot Ståle, som hade ett tiotal halsdukar, en gigantisk flagga.

Trots ett mer mobilt intresse här så var Herr Wallon en engagerad och högljudd karl. Foto:Lövenbloggaren

Läs mer om honom HÄR.

Avslutar med en grej som kan ses som en petitess, men som nog så stor i det stora hela. Vet inte hur reglerna är vi mål och assist, men vet att i Premier League så räknas ett mål där bollen går bakåt och sen via en försvarare i mål som ett självmål. Ingen krediteras med andra ord för målet. Vid Almtunas 0-2 mål så sker precis ett sånt självmål, men man hittar ändå två assists? Jag vill hävda att den generösa poängutdelningen är en del i en lönekarusell vi ser i hockeyn nuförtiden. Spelare förhandlar via sitt CV, dvs hur många poäng man skrapat ihop. Vill vi hålla lönenivån vid en rimlig nivå, så bör vi inte slänga ut assist som om det vore bröd till svältande. På 80-talet fick man assist om det var direkt bidragande till målet. Här fick alltså backen Gustav Lindström en assist då han passade Linus Sandin i tekningscirkeln i egen zon och där Sandin i sin tur fick en assist när han diagonalpassar i mittzon, en puck som går via två(!) lövenklubbor till målskytten(?) Marcus Fornell, som skickad pucken bakåt via Axel Ottosson och i mål. Fornell satte självklart sätter sitt första mål för säsongen. (Ni har väl aldrig hört den förut?) Är jag fånig eller fullt medräknelig? Skriv en kommentar…

4 reaktioner till “Reflektioner efter Almtuna

  • 26 februari, 2017 kl. 10:12
    Permalink

    Som du säger det är ju ingen idé att gråta över spilld mjölk.
    Kanske man borde vaska om i kedjorna på hemmaplan?
    Förstår fortfarande inte varför Öhman ska spela i en defensiv 4:e formation.

    Sedan är det väl dags att ta en diskussion med Boström om negativa kval blir aktuellt. Han måste ju räknas som Björklövens spelare trots han inte har kontrakt?

    Svar
  • 26 februari, 2017 kl. 10:43
    Permalink

    De ger allt men det låser sig ändå på nåt sätt. Jag är lite orolig inför kvalet om det ska va såhär laget agerar i pressade situationer.

    Svar
  • 26 februari, 2017 kl. 10:50
    Permalink

    Vem trodde de här när säs startade,suck?

    Svar
  • 26 februari, 2017 kl. 13:08
    Permalink

    Det var å andra sidan Fornells sjude match för Almtuna så det var ju inte så att han missat målet i 40 matcher. 🙂

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: