Reflektioner efter AIK

Rätt nära seger första segern på Hovet på över tio år men istället en hedersam förlust. Här kommer fler reflektioner.

Vi kanske börjar där. Vissa han tycka att hedersamma förluster är bättre än klara förluster. Jag tycker precis tvärt om. Hedersamma förluster är det värsta som finns. Poäng som vi borde haft men inte fick. Nä, usch.

Tyvärr förlorar vi ju på eget grepp. Vi står återigen för en stabil defensiv insats, men ska vi vinna de matcherna måste vi sätta de chanser vi skapar. Det är ju liksom det som det hela bygger på. Vi missar istället tre frilägen, i tur och ordning Lundberg, Lindqvist och Wiklund. Vi sätter en i stolpen och utnyttjar inte något av tre powerplay. Istället släpper vi in ett i PP, ett mål som vi bara inte ska släppa in. Visst, Max Lindholm har gjort några exakt sådana mål i PP tidigare, men är just det. Då måste vi veta vad han söker och det är inte raketforskning som kan förhindra det. Rensa bort gubben framför mål som skymmer. Istället tittar firma 28/37 puck i vanlig ordning. Där förlorar vi matchen. Nu har vi spelat 21 matcher och återigen är det målskyttet som fallerar, men det verkar som att man i Björklöven inte vill inse problemet. Vi har ett härligt gäng med slitvargar, men målskyttar utöver Jacob Peterson finns inte och kommer inte att helt plötsligt börja växa i våra gubbs. Vissa matcher kommer vi likt Västervik att sätta ett antal, men i det stora hela är det så här det kommer att se ut resten av säsongen och det blir vi ingen SHL-klubb av. Vi måste utveckla det som är bra till ännu bättre. Förfina systemet.

Sen hade vi många skott utanför eller i block och det beror ju mycket på dålig passningskvalité. Du får antingen skjuta fast du inte står rätt och då missar du oftast målet eller så måste du lägga till pucken och då går ofta skotten ofta i block.

Vi ska vi inte säga att AIK vann orättvist. De vann väl egentligen helt rättvist. Alltid målen som räknas och sen missade de ju en del bra lägen eller som återigen stabila Pettersson räddade. Nu är vi själva uppe i elva mål på åtta bortamatcher. Inte värdigt ett tänkt topplag.

Lite kul med Fagges vinnarinställning i timeouten med 1.05 kvar av matchen och tek i egen zon. -Två skott räcker!

Kul med rejält fysiskt spel emellanåt, framförallt från Jonas Emmerdahl och Simon Åkerström som jag inte riktigt sett förr. Håll i det.

På tak om uttalande. Även om jag ogillar karln pga av ursprung gillar jag hans inställning. Hörde ni Sam Marklund i intervjun i första pausen? På frågan ”är det speciellt som skelleftekille att möta Björklöven?” -Jaa, sa han och log som en barn i en godisaffär. Vi ska aldrig börja gilla varandra.

Era reflektioner efter matchen?

* * *

Är du på jakt efter de bästa oddsen i fotboll, hockey eller kanske helt andra sporter? Spana då in vår samarbetspartner Coolbet! Klicka på loggan nedan för ditt välkomsterbjudande och kolla då även in aktuella odds. Många är helt klart rätt spelvärda.


Spana som sagt gärna in vår samarbetspartner Coolbet!

3 thoughts on “Reflektioner efter AIK

  • 24 november, 2018 kl. 14:21
    Permalänk

    Dags med ett par snipers in i laget. Supportrar samlar med inget händer. Och leta mer crosspass i anfallszon.

    Svar
  • 25 november, 2018 kl. 06:27
    Permalänk

    Lär dig svenska för fan

    Svar
    • 27 november, 2018 kl. 15:51
      Permalänk

      Hur folk formulerar sig kanske inte är din sak att avgöra. Alla behärskar kanske inte det svenska språket och grammatiken som du uppenbarligen gör. Om man sen slänger in diverse utländska ord så är inte heller det hela världen. Däremot känns din ton inte helt ok. Förbättra den så kommer även din nästa kommentar att publiceras. Vi är inne i det här tillsammans, eller hur, hur vi än uttrycker oss?

      Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: