Att ta ut målvakten

Att ta ut målvakten är något som nästan alla har haft en åsikt om och för inte så länge sedan tog VK:s lövenblogg upp detta efter en mail från en läsare. Sen dess har det hunnit rinna lite vatten under broarna och också hamna några fler mål i en tom lövenkasse.

Jag tog min därför friheten att bygga vidare på den uppställningen de hade och utökade den med vilken tid målen kommer.

Först och främst kan vi konstatera att vi då hittills i år plockat ut målvakten vid inte mindre än 15 tillfällen på 37 matcher. Bara det måste vara något form av rekord. Vi kan nu se att vi oftast hinner släppa in mål innan vi får det där riktiga rycket som skapar kaos och desperation hos motståndaren. Vad beror då det på?

Min åsikt är att man definitivt ska ta ut målvakten vid underläge. Det ger, om det används på rätt sätt, ett powerplay. Tyvärr så är det så att vi tar ut målvakten i fel lägen. Ofta när vi har pucken i egen zon i en uppspelsfas. Uppspel på sex man ger i mina ögon bara en rörig mittzon med en extraspelare och en stressad back som vet att han inte får missa sitt pass. Hockeyns ABC är väl att spela in pucken i anfallszon och ta ut målvakten efter det. Då har vi pucken på rätt ställe och ett svårare läge för motståndaren att kunna lägga pucken mot tom kasse. Ingen normalt funtad spelare skjuter från egen zon i och med risken för icing, men nu tappar vi ofta pucken innan vi är inne i anfallszon med mål i baken som resultat och det har i år kostat oss elva minusmål, för att inte spekulera i hur många poäng. Små detaljer som är ack så viktiga. Sen kan man ju se den aspekten att vi är typ sämst i spel fem mot fem och att inte att ut målvakten är ju att just fortsätta i spel fem mot fem. I dags läget som att välja mellan pest och kolera, inte sant?

mål i 6 mot 5

Vad tycker du som läsare? Ta ut målvakten, inte ta ut målvakten? Skriv en kommentar…

12 reaktioner till “Att ta ut målvakten

  • 9 januari, 2016 kl. 20:12
    Permalink

    Grundidén med att plocka målisen är rätt simpel. Med en man mer så skapar man lättare överlägen på isen och bättrar man på oddsen att vinna kampsituationer. Problemet som jag ser det är inte att man tur ut keepern i fel lägen. Problemet är att man spelar helt fel. Det är noll desperation och det finns ingen spelidé. Det funkar inte att snirkla runt och spela pucken genom slottet för öppna mål när det är elva utespelare i en zon. Det enda som krävs är någon som tar in pucken och att det sen vinns kampsituationer. Vi försöker idag spela med vårt vanliga 5mot5-spel som är allsvenskans mest ineffektiva istället för att bara spela med desperation. In med pucken mot mål och kriga..

    Det är som sagt ingen rocket science men vårt spel i 6 mot 5 har samma problem som vårt vanliga spel i 5 mot 5. Det spelas med små marginaler och vi ska prompt spela pucken in i ett öppet mål istället för att skita ner oss och kämpa in puckar. Det som nu händer är att vi spelar med för små marginaler vilket gör att vi tappar puck och sedermera bjuder på baklängesmål.

    Även om vi tydligen inte ska gnälla på tränaren så är det återigen Tommys spelidé som inte fungerar för detta lag. Den är säkert jättebra på träning men så fort det kommer riktiga motståndare så fungerar det inte. Det är ingen svår analys och det är något de flesta kan se. Obegripligt att inget händer. 🙁

    Svar
    • 9 januari, 2016 kl. 21:18
      Permalink

      Visst stämmer det du säger, vi satsar fel i anfallszon, som till stor del bygger på att vi helt enkelt vet att vi är för tunna framför mål. Vi har ju typ seriens lättaste forwardsuppsättning som sällan vinner kamper framför mål, men jag hävdar fortfarande att tidpunkten är fel när vi plockar målvakten. Vi har så svag mentalitet att vi inte ens tar oss in i zon. Ofta har ju målet i baken fallit innan avi ens får chansen att kvittera eller reducera.

      Svar
      • 9 januari, 2016 kl. 21:30
        Permalink

        Jag har ändå känslan över att många av baklängesmålen kommit wfter pucktapp. I offensiv zon. In tar vi oss men sedan börjar det kladdas och blir avårt när alla gömmer sig. Som vi spelar så har vi ärlighetens namn ingen nytta av att vara en mer på planen. Också chockerande över att man inte ser nägon som helst desperation hos spelarna. Det borde man kunna se även om de väger lätt. 🙂

        Svar
  • 9 januari, 2016 kl. 20:33
    Permalink

    Vi är sämst på att släppa in mål i spel 5 mot 4 också, vad jag såg på Swehockeys site. 🙁

    Svar
  • 9 januari, 2016 kl. 21:03
    Permalink

    Tror inte att det stora problemet är när man tar ut målvakten. Det borde inte bli rörigt, att vara sex man på plan är ju inte helt ovanligt i dagens hockey. Nackdelen med att vänta till man har kontroll på pucken i anfallszon är att man tappar tio viktiga sekunder med en man mer. Och är man sex man redan då pucken passerar blålinjen är chansen större att man lyckas nagla fest den i anfallszon, med målchanser som följd-
    Däremot är det viktigt att man faktiskt tror på det hela. Här är det milsvid skillnad mot fjolåret . Då var känslan att en utplockad målvakt nästan innebar en garanterad kvitteringspuck. För tillfället är det precis tvärtom. Det är inte bara som statistiken ovan visar att det nästan varje gång slutar med ett mål i baken. Det är inte ens nära att bli något mål framåt. Ingen på plan verkar tro att det är möjligt med ett kvitteringsmål. Och då gör man inga heller…

    Svar
    • 9 januari, 2016 kl. 21:10
      Permalink

      Men framgång föder också framgång. För att skapa mentaliteten att inget är omöjligt krävs dels en ledare som lurar dig att det är sant samt att att du de facto får utdelning. Att vi släppte in målet mot Mora som var nr 12 på 15 försök var nästan väntat och logiskt. Här finns ingen som tror på grejen. Ifjol satte vi ett antal puckar och det gjorde skillnaden.

      Svar
  • 9 januari, 2016 kl. 21:45
    Permalink

    Känns allmänt tragiskt med Björklöven just nu, sa i december att jag inte kommer gå på fler matcher så länge Tommy Jonsson tränar laget och står fast vid det fortfarande.
    Kolla Leksand som var helt under isen ett tag och nu ett av seriens hetaste lag! Anledningen? En ny röst och nya idéer i båset!!! Varför kunde inte vi gjort samma? Kom inte och babbla om att vi inte har råd.

    Svar
  • 9 januari, 2016 kl. 23:36
    Permalink

    Är det inte lite märkligt? Märkligt att ingen tränare lyckas få fason på Löven…

    Jens Öhman, dra! Waltin, stick! Tommy Jonsson, icke välkommen!

    Vi kanske måste vara lite självkritiska också och inse att vi har en klubb som lever under en förbannelse…

    Svar
  • 10 januari, 2016 kl. 00:01
    Permalink

    Instämmer i många kloka kommentarer och adderar några av mina.

    Till viss del handlar det om mentalitet och psykologi.
    Ifjol lyckades laget kvittera några gånger redan från start vilket byggde en god självkänsla och vinnarmentalitet, vilket jag tror motståndarna till slut också noterade.
    Årsstatistiken ifjol på gjorda mål med plockad keeper borde varit högre än genomsnittet.

    I år är det tvärtom men rent statistiskt förmodligen ganska normala siffror.

    Frågan för mig är dock enklare (eller större) än så…varför ska vi ens behöva plocka keepern 15 av 37 matcher med det spelar- och s k ledarmaterial vi har och de erfarenheter vi har och fick med oss från ifjol?
    Varför hamnar vi ens i den situationen – det är väl egentligen motståndaren som borde behöva ta keepern i stället?

    Av de matcher vi torskat har vi inte varit utspelade många gånger i år, men lik förbaskat torskar vi.
    Vi har sällan hamnat i underläge i slutminuten utan oftast har det funnits hyggligt eller gott om tid att kvittera eller reducera, men det räcker ändå inte.
    Varför blir det så?

    Jag var rädd för detta resultatmässiga scenario (totalt sett, inte bara med tanke på plockad målvakt) med tanke på TJ’s historik och kurva i Brynäs men jag tror heller inte Waltin hade fungerat ytterligare säsonger hos oss….däremot tror jag Grönberg hade varit nyttig för oss i ytterligare två säsonger!
    Visst, han coachar/tränar inte och han gjorde absolut sina fel och misstag men han åtgärdade dom oxå.
    Han duckade inte utan införde mentalitet, ansvar och framförallt kravbild och skapade en vinnarmentalitet och laganda inom organisationen som inte funnits på länge. Den tycker jag saknas och efterlevs idag.
    Vem ritar egentligen röda tråden idag?
    Och i så fall – förstår och ser alla den, vart den ämnas leda och vad som krävs för att nå dit?

    Personligen är min åsikt att säsongens många insläppta mål till stor del beror på ett beslut som togs i våras – vi hade behövt Grönberg som gett och behållit oss mentalitet och skallar som Nyberg t ex…och som undvikit TJ!

    Svar
  • 10 januari, 2016 kl. 00:37
    Permalink

    Waltin är mer än välkommen.. Eller missade du vad han fick ut av ett bra mycket sämre lag än det vi har nu? Jag lever i verkligheten och tror varken på Gud, Jesus eller förbannelser för den delen heller. Kanske är dags att vi tar oss an verkligheten och gör något åt problemet istället för att invänta domedagen med citat som ”Tommy är rätt man” ”vi ska sluta topp 8” för bakom dessa citat finns inget förutom tomt snack. Visst fan kan vi fantisera om att det ”kommer vända” ”hoppas på slutspel” ”vi kommer starkt efter jul” dock finns absolut inte ett enda dugg verklighet bakom såna tankar utan är endast något vi hoppas på…… För allvarligt människor det finns ingenting i detta lag som utvecklats under sängongens gång… Möjligtvis att en misstro från truppen utvecklats mot staben men det är bara en gissning.
    Fortsätt gärna hoppas men hoppas inte för mycket.

    Svar
  • 11 januari, 2016 kl. 21:47
    Permalink

    Det som fungerade med Waltin fungerar inte ens nära med TJ.
    Tommy J har ju ingen som helst känsla för stunden.
    Han alibiplockar målis bara för att.

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: